fredag 23 juli 2010

En vänlig bok, som jag rekommenderar

Jag läser mycket, framför allt böcker.
De bästa är dom som berör mig på något sätt, och som jag går tillbaks till i tanken, efter att jag läst klart. Denna är en sån,
Livet vinkar som en Kurt, av Katarina Danielsson.

Boken handlar om 9-årige Kurt som lever med sin ensamstående mamma,
människorna runt dem och funderingar om stort och smått. Framförallt ur Kurts perspektiv.
Så här säger en av personerna om meningen med livet:
Meningen med livet är att hitta sin egen melodi,
att lära sig den utantill och behålla den för sig själv.
Följa den upp och ner, i takt med tonernas förändring.
Vet man bara sin melodi, vet man också att dalarna ska följas av toppar,
lika säkert som att verserna en dag tar slut.
Så är det bara.

Tack för allt...



Den här sången sjöng min mormor för mig när jag var liten.
Vi tyckte båda att den var så bra!
Idag finns den i psalmboken men det gjorde den inte då...

Jag har mer och mer lärt mig att vara tacksam för allt som sker i mitt liv, gott och ont.
Allt har en mening.
Allt hjälper mig att växa som människa.

På kaffet, efter mormors begravning,
satt det en gammal kvinna och spelade gitarr
och sjöng denna sången.
Då var mormor där hos mig.


Här kommer den:

Tack min gud för vad som varit. Tack för allt vad du beskär.
Tack för tiderna som farit. Tack för stund som inne är.
Tack för ljusa varma vårar. Tack för mörk och kulen höst.
Tack för redan glömda tårar. Tack för friden i mitt bröst.

Tack för vad du uppenbarat. Tack för vad jag ej förstår.
Tack för bön som du besvarat. Tack för vad jag inte får.
Tack för livets hemligheter. Tack för hjälp i nödens stund.
Tack för nåd som ingen mäter. Tack för blodets fridsförbund.

Tack för himmel blå i livet. Tack för moln du strött därpå.
Tack för solljus av dig givet. Tack för mörkret likaså.
Tack för prövningar och strider. Tack för hopp som uppfyllts väl.
Tack för dagen som framskrider. Tack för hopp som slagit fel.

Tack för rosorna vid vägen. Tack för törnet ibland dem.
Tack för resta himlastegen. Tack för evigt tryggat hem.
Tack för kors och tack för plåga. Tack för himelsk salighet.
Tack för stridens klara låga.
Tack för allt i evighet.


Nu är hon här igen...mormor...

Posted by Picasa

onsdag 21 juli 2010

Balans i Livet

Vara lika ofta som Göra

Ta emot lika ofta som Ge

Lyssna lika ofta som Tala

Vila lika ofta som Sträva

Slapna av lika ofta som Spänna

Inre kreativ process lika ofta som Yttre prestation

Vara i sitt eget inre livsrum lika ofta som Tillsammans med andra.

Eva.


Kärlek

Kärlek är att våga följa ljuset i sitt hjärta,
att våga lita till den känsla som vet vad som är rätt
och vad som är fel, för dig.

Att som ett barn våga följa impulser av glädje och lust.
Inte låta tankar av begränsning och fördömande tränga bort den ljusa känslan.

Kärlek är att acceptera sig själv och andra,
så som vi är,
här och nu.

Inte en vilja att förändra och rätta till, det som faller utanför mallen.
Vår egen eller andras.


Eva.