Vi tänder ett ljus i advent, det värmer den som frusen är. Vi tänder ett ljus i advent, det sprider ljus i vårt mörker här. Och alla som är rädda och fryser på vår jord, dom borde få sitta vid vårt bord, när vi tänder ett ljus i advent. När vi tänder ett ljus i advent. Ja så går adventssången... Vacker och stämningsfull. Men gör vi det? Sprider vi ljus för oss själva och andra? Bjuder vi den ensamme till vårt dignande bord? Värmer vi den som är frusen, ensam, ledsen... Delar vi med oss till någon som har helt andra livsvillkor än oss, som bor i den materiellt sett, rika delen av världen? Eller jagar vi pengar, tid, klappar dyrare och fler än förra året? Delar vi med oss av det vi har? Det kan ju vara av vår tid eller av vår uppmärksamhet. Minns vi att det vi egentligen firar är att kärleken kom till jorden, den där natten för så länge sedan.
Ja det tål att tänka på...
