Kan vi fortfarande hela Moder Jord-trots alla varningsklockor?

Jag lyssnar Kiesha Crowther, shaman och wisdom keeper, på You Tube. Hon pratar om att nu är tiden inne för den stora förändringen på jorden. Hon pratar om att vi måste ta tillvara visdom från våra förfäder. Minnas gammal kunskap. Vända oss inåt och känna efter vad som verkligen är viktigt och rätt. Ta beslut mer med hjärtat än med hjärnan. Det känns sant, det hon säger. Materialismens tid är förbi och nu startar medmänsklighetens. Ända sedan vi var barn har vi fått lära oss att tänka fram lösningar och beslut. Att separera hjärna och hjärta. Nu ska vi istället "tänka med hjärtat". Ära moder jord som man skulle ära en älskad förälder. Ta ansvar istället för att skövla för tillfällig njutning. Tänka ett steg längre. Om jag gör det här som jag vill, hur påverkar det mig? Hur påverkar det andra? Hur påverkar det moder jord? Kiesha säger att vi kan skapa den värld vi vill ha, om vi tänker med hjärtat. Hon berättar om gamla profetior, som berättats av våra förfäder, som alla har inträffat. Alla utom en och det är den som ligger framför oss nu. Hon säger åt oss att "Remember who you are" Hon påstår att vi är gudomliga skapare, alla av oss, och att vi kan skapa den värld vi vill ha, för oss och för våra efterföljande. Att vi kan förena oss. Vara "The Tribe of Many Colors", med ett gemensamt mål. Att skapa en bättre värld.

Vågar vi tro på det? Vågar vi tro att vi har styrkan och förmågan? Kan det skada att försöka att tänka med hjärtat? Det är ju så, att när många människor fokuserar på samma sak, då händer det stora saker. Paradigm skiftar och världsbilden blir en helt annan. Vågar vi tro på att vi kan lämna efter oss en trygg och kärleksfull värld till de som kommer efter oss? Vågar vi låta bli att försöka?

Eva.